Borgvattnet är en liten skogsby i nordöstra Jämtland ca 10 mil från Östersund. Till närmaste större tätort, Hammerdal, är det 4 mil.
Byn har ca 70 innevånare.
Församlingen består av byarna Björkvattnet, Boberg, Borgänge, Borgvattnet, Fullsjön, Selet och Skyttmon.
I Borgvattnet finns tillgång till affär, kyrka, äldreboendet Borggården och några småföretag. Det finns elektriker, målare, skoterförsäljning, maskiner m.m. , skogsentreprenadföretag och en mjölkbonde. Det finns gott om fiskevatten i trakten.
På vintern kan man nyttja skidbacken i Borgvattnet som har en gratis replift och det finns preparerade skoterleder i stort sett åt alla håll.
I byn finns också den riksbekanta Spökprästgården.
Lite historik
Borgvattnets by
Hammerdals utmarker. Bönderna i Ede i Hammerdal hade tidigt sina utmarker där byn Borgvattnet nu ligger. De kallade platsen för Borgen. I början av 1700-talet valde några personer att bosätta sig här. De blev åbor, byggde hus och röjde mark, och kallade sin by för Borgsjö. År 1782 stod den nya kyrkan färdig. Läs Anders Olof Bohlins anteckningar om hur de första nybyggarna kom till Borgvattnet.
1800-talet. Under 1800-talet växte byn. Fram till 1872 fick man nöja sig med stigar och rid- och klövjevägar. Det året byggdes den första vägen, som gick till Mårdsjön, byns poststation. Något senare tillkom vägen till Hammerdal. 1882 stod byns första skola färdig. 1890 fanns 87 barn under 13 år i byn.
Kommuncentrum. Borgsjö bytte så namn till Borgvattnet och blev kommuncentrum. Den gamla kvarnen vid sjöns utlopp byttes mot en ny där Skallsjöbäcken rinner in, och vid dennna anlades en såg. Under första hälften av 1900-talet blomstrade företagsamheten. I byn fanns 3-4 privata affärer och under 30-talet uppfördes en Kooperativ butik. Gästgiveri och kafé fanns och t.o.m. en rävfarm och en kaggfabrik. I slutet av 20-talet byggdes en ”hemgård” för äldre i Bygget efter vägen mot Flakanäset. Borgvattnets fotbollslag tillhörde ”Älvserien” och en hoppbacke byggdes vid Killingarresten. Omkring 1935 fick Borgvattnet ”förorten” Borgänge ett par km norrut med nio småbruk, så kallade Per Albin-torp.
Skogen. Skogsbolagen fick i början av 1900-talet ett allt större inflytande, även om det alltjämt fanns stora arealer bondeägd skog. Skogen blev en viktig inkomstkälla för både skogsägare och skogsarbetare. Den enda fackförening som har haft ett starkt fäste i bygden är Svenska Skogs- och Flottningsarbetareförbundet, som tidvis hade ett hundratal medlemmar. Under andra väldskriget inrättades här många skogsarbearförläggningar för olika kategorier; norska flyktingar, fristsportare, värnpliktiga, vapenvägrare m.fl. – Stens Bränslekommision behövde ved!
Avfolkning. På 1950-talet började utflyttningen. Visserligen byggdes då den nya skolan, men barnantalet minskade. Under de senaste decennierna är det bygdespelet ”Vestvattentjuven”, Spökprästgården och affären Brännholms, som har satt Borgvattnet på kartan. År 2009 lades skolan ned för gott. Barnen bussades då till Stugun.
Nybyggarland. De flesta av byarna Borgsjö/Borgvattnet, Fullsjön, Björkvattnet, Skallsjön,Sörviken, Skyttmon, Boberg, och Selet började att bebyggas under första hälften av 1700-talet. Nybyggarna kom i allmänhet från byar i Hammerdals socken.
Borgsjö/Borgvattnet. Byn Borgsjö kom ganska snart att bli den plats där byarnas åbor träffade. Det fanns en själastuga på Västatgården, där man var tredje söndag samlades till gudstjänst under ledning av en capellpredikant från Stugun eller Hammerdal.
Egen kyrka. Vid en gemensam byastämma år 1780, beslöt man att anhålla hos Kunglig Majestät om att få bygga en kyrka i Borgsjö/Borgvattnet. Ansökan beviljades och samtidigt gavs direktiv om att det skulle bildas ett eget capellag under Hammerdals socken. Denna nya capellförsamling var ytmässigt stor, ca 460 km2, men glest befolkad. Sjuttio är senare bildades Borgvattnets och Stuguns pastorat.
Egen kommun. År 1873 blev Borgvattnet egen kommun med egen kommunal förvaltning. Byn Björkvattnet kom dock att tillhöra Ramsele kommun, Västernorrlands län, ytterligare några år. Kyrkligt hade Björkvattnet tillhört Borgvattnets församling allt sedan kyrkans tillkomst. År 1880 överfördes Björkvattnet till Borgvattnets kommun och Jämtlands län. Så småningom byggdes en sockenstuga för de kommunala sammanträdena. Skolor byggdes, lärare anställdes liksom präst, barnmorska, sjuksköterska, fjärdingsman, m.m.
Socknen och kommunen växer. År 1890 bodde i kommunen 741 människor, fördelade på 237 i byn Borgsjö/Borgvattnet, 109 i Sörviken, 103 i Fullsjön, 79 i Selet, 71 i Björkvattnet, 61 i Skyttmon, 47 i Skallsjön och 34 i Boberg. Under 1900-talets första hälft ökade antalet invånare i Borgvattnets kommun till 850, men trots det ansågs kommunen vara för liten för att klara den framtida utvecklingen, framförallt på skolans område.
Socknen och kommunen förändras. Den 1 januari 1952 försvann Borgvattnets kommun för att uppgå i Stuguns kommun. Samtidigt överfördes Sörviken till Hammerdals kommun och församling. Ganska snart visade det sig att även de nybildade kommunerna var för små. 1973 sammanlades därför Stugun med Ragunda kommun, och den tidigare självständiga kommunen Borgvattnet blev en allt mindre del av sin kommun. Vid det senaste sekelskiftet levde 220 personer i Borgvattnet socken.