Borggården

Kooperativt äldreboende i Borgvattnet

borggarden2

Historik runt det som i dag är Borggården. Under åren 1947 och 1948 byggdes nya prästgården. Den gamla prästgården (Spökprästgården) hade varit i bruk under mer än 90 år och var i stort behov av renovering. Dessutom hade församlingens präster under lång tid besvärats av oförklarliga händelser, varför den ansågs olämplig att bo i. Det var byggmästaren Henning Persson från Stugun som uppförde den nya prästgården. Timmer avverkades i kyrkans egna skogar och sågades i bysågen vid Skallsjöbäckens inlopp i Borgsjön.

Hösten 1948 stod den nya prästgården färdig och komminister Erik Lindgren flyttade in med sin mor Brita och hunden Scheik. Han bodde kvar till sin pensionering år 1973. Den första april 1974 tog komminister Margareta Blomqvist huset i besittning. Hon stannade till våren 1976, då hon efterträddes av Staffan Öberg, som var kvar till våren 1980. 1981 var det Tore Forslunds tur att tillträda som präst i Borgvattnet, men han tjänstgöring blev kortvarig. Redan i oktober samma år lämnade han tjänsten, som sedan var obesatt under ett år. I Oktober 1982 tillträdde den siste komministern i Borgvattnets församlings historia. Det var den blinda prästen Siv Rehnberg. Men även hon stannade en kort tid. I maj 1983 lämnade hon sin tjänst. Efter det har Borgvattnet inte haft någon egen präst, utan prästen i Stugun har varit ansvarig för församlingsarbetet.

Från 1983 var prästgården mestadels tom och outnyttjad. Den användes för kortvariga uthyrningar och några gånger för konfirmandläger. Kyrkans barntimmar var förlagda till prästgården och tjänstgörande präster, som kom från Stugun, använde tidvis expeditionen.

Byn samlades kring visionen om ett äldreboende
Under mitten av 1990-talet samlades bybor i Borgvattnet och byarna runt omkring för att försöka få till stånd ett äldreboende. Visionen om ett gemensamägt och skött kooperativ växte fram och fick namnet, Bygdekooperativet Borgen ekonomisk förening. Föreningen bildades 1995. Visionen var att byns äldre skulle kunna bo kvar i bygden när de inte längre kunde bo kvar i sina hem och gårdar. De var tidigare hänvisade till ett kommunalt äldreboende fem mil bort, vilket många äldre och deras anhöriga upplevde som både otryggt och främmande. Med kommunal borgen för byggnationen kunde ombyggnaden av nya prästgården påbörjas våren 1996. Den nya prästgården blev matsal, kök och kontor på nedre planet och två lägenheter på övre planet.Tidigt nästa år var ombyggnationen klar och de första hyresgästerna kunde flytta in. Hela projektet kostade 5,3 miljoner kronor.

Borggården har åtta lägenheter på ca 35 kvadratmeter vardera på entréplanet i de tillbyggda flyglarna.  I huset finns också en samlingssal som hyrs av kyrkan. I samlingssalen har man gudstjänster, församlingsaftnar, terapi och olika sammankomster för byns föreningar. Även de boende kan nyttja lokalen för födelsedagskalas m.m.

De första tio åren var hemtjänstpersonalen anställd av kooperativet, men numera sköts hemtjänsten i kommunal regi, och Borggården används som kontor och bas i verksamheten.

Kooperativets anställda är idag administratör,  samt kökspersonal och biträde.

Maten tillagas på plats av kooperativets personal och äts gemensamt (om man så önskar) i matsalen som hänger samman med kök, allrum och veranda. Alla kökets råvaruinköp görs i byns affär, vilket också är avgörande för butikens framtidsmöjligheter.

Kooperativet har ett 70-tal medlemmar, som deltar med ideellt arbete efter förmåga. De arbetsuppgifter som sköts på detta sätt är vaktmästarsysslorna. Även gåvor i form av bär, frukt, fisk, kött m.m. förekommer.